Aktualiteter


2008-07-16

Nya och gamla videos är nu uppladdade på Youtube. Med reportage från några bangolfklubbar i Stockholm, med bl.a. en intervju av en 98-årig bangolfare från Kristineberg. Ett självinspelat reportage av ett frisörsbesök hos Amir på Tulegatan i Vasastan, eller möt Ådalskonstnären Yngve Frej Forsberg i en psykologiskt djuplodande konversation. Ett nattlig besök hos nattportiern Babak, och så ett möte med Andreas Björsten som i månaden publicerade diktsamlingen "Muntliga dikter" på förlaget Titel, ett projekt som jag startade för ett år sedan.

Gemensamt med dessa videos är att alla är spontant gjorda. Inga förberedda frågor, utan bara med känslan av att detta var ett bra tillfälle att dokumentera något.

 

 

2008-03-21

25 feb. gästade jag STHLM poetry slam, och framförde några filosofiska agitationer och läste denna text:

För nästan femton år sedan startade jag och Andreas Björsten Sveriges Andliga Vänster, därför att vi båda tänkte vänster och hade ett starkt andligt intresse.
Då uppfattades kombinationen; andligt och politiskt som bara konstig eller fånig, men idag är den istället kontroversiell.
Då tänker jag på det hårda debattklimat som initierats av Förbundet humanisterna och Christer Sturmarks hårda angrepp på kyrkan och den kristna tron.
Jag tänker också på föreningen för Vetenskap och folkbildning, som startades på 1980-talet av filosofiprofessor Sven-Ove Hansson. En förening som är mest känd för att varje år utdela priset till årets folkbildare resp. årets förvillare. Sturmark anser att föreningen för Vetenskap och folkbildning (fortsättningsvis benämd "Vof") är en systerorganisation till Förbundet humanisterna.

Vof för en kamp mot allt vad de anser vara pseudovetenskap, men har udden främst riktad mot all form av new-age eller nyandlighet. Voffarna har också ett livaktigt forum, där jag själv deltagit, och för gärna debatter med motståndarna på deras egna forum. Voffare kan man därför påträffa överallt där det finns positivt skrivna artiklar om new-age som går att kommentera, som t ex kommentarerna på svt:s forum efter programmet om Amber.
Voffarna har sedan flera år fört en intensiv och stundtals mycket affekterad debatt med Soultravel.se och dess initiativtagare Torbjörn Sassersson. Dom har angripit varandra i flera år, vilket kan avläsas i många intressanta debatter på både soultravels och voffarnas forum.

I en debatt från i höstas på Vofs-forum om "Vof och det socialdemokratiska partiet" så diskuterades ett anonymt inlägg på TV4:s forum om upphovet till Vof. Det sammanträffades så att i början av 1980-talet arbetade Sven-Ove Hansson på det socialdemokratiska partikansliet, samtidigt som socialdemokraterna började se ett politiskt hot i den framväxande "new-age"-rörelsen, och därför anordnade en konferens på Bomersvik för att diskutera hur man skulle kunna stoppa den. Man gav då Sven-Ove Hansson i uppdrag att bilda en förening för Vetenskap och Folkbildning, i syfte att hindra framväxten av ett nytt andligt politiskt parti. Hansson och nio andra, bl.a. den tidigare kulturministern Bengt Göransson, gick också ut med ett upprop i DN, och Bengt Göransson var även med vid det konstituerande sammanträdet.

Förbundet humanisterna för en parallell kamp mot andligheten genom att framförallt angripa kyrkan och den kristna tron. Sturmark har tidigare gjort tjänster åt den socialdemokratiska regeringen som IT-expert, och angriper med förkärlek friskolor med kristna förtecken, fastän han på senare år blivit medlem i Folkpartiet liberalerna. För socialdemokraterna passar det ju som hand i handske att någon icke-politisk organisation angriper den sorts friskolor som de inte gillar, och för den debatt som de själva inte kan, eftersom de ju utåt sett har accepterat friskolor. Att sedan den förre folkhälsoministern Morgan Johansson sitter i styrelsen och även skrivit debattartiklar tillsammans med Sturmark förminskar på inget sätt kopplingen mellan socialdemokraterna och Förbundet humanisterna.

Man kan ju faktiskt undra om det finns någon dold agenda för att ge vissa personer ett offentligt företräde att få angripa nyandligheten och den kristna tron, eftersom Sturmark har fått en oerhörd stor plats i den offentliga debatten, trots att det han kommer med oftast är väldigt tunt och ibland rent fördomsfullt. Ta bara underrubriken till hans bok "Tro och vetande 2.0", som lyder "om förnuft, humanism och varför människor tror på konstiga saker". Det är ju rena rama fördomarna, det är ju bara ett sätt att skapa opinion och inte att upplysa, genom att redan i rubriken tala om dom som "tror på konstiga saker".

Att kombinera andlighet och politik är därför inte längre en sådan oskyldig och idyllisk kombination som det var när vi introducerade konceptet, utan efter den 11:e september och kriget mot terrorismen har den kombinationen blivit så kontroversiell att minsta lilla antydan till korsbefruktning dememellan kan ses som början på en religiös fanatism.

Redan den gamla socialdemokratin talade om både andliga och materiella värden, läs bara inledningsmeningarna till deras första program från 1897, om att "genomföra arbetarklassens sociala frigörelse, till betryggande och utveckling av den andliga och materiella kulturen".
Hjalmar Branting talar i sitt viktiga Gävletal 1886 om att socialismen skulle leda den svenske arbetaren till frigörelse från all träldom, social, politisk, ekonomisk och andlig. De andliga värdena fanns alltså redan inbakad i de tidigaste socialdemokratiska visionerna.

Att förena motsatserna mellan andligt och materiellt är väldigt svenskt och av gammalt datum, så var ligger problemet? Har vi idag blivit så materiella att vi inte längre intresserar oss för livets andra värden, eller har det moderna livet blivit så uppskruvat att vi aldrig får tid att tänka efter, eller ens komma ihåg de kloka ord som sagts för över hundra år sedan? Eller är beskrivningen helt fel, andligheten blomstrar i många av samhällets subkulturer men kommer inte så lätt upp till den offentliga ytan, och då oftast i rent spekulativa sammanhang som att tala med avlidna själar och så.
Kan man inte även inom myndigheternas uttalade intentioner om att de arbetar efter en helhetssyn, de ser till hela människan, de tänker på både kropp och själ, spåra något av samma förening av andliga och materiella värden. Har inte hela Sveriges självbild av att vara det där lagomlandet som strävar efter den gyllene medelvägen, något att göra med att också balansera motsättningen mellan den andliga och materiella.

Att kombinera dessa värden, och ge de andliga värdena ett politiskt sammanhang är därför vare sig nytt eller kontroversiellt egentligen, utan det är snarare kombinationen "andlighet" och "vänster" som förvirrar och inte verkar höra ihop.

Jag får ofta höra argumentet, att det religiösa hör högern till, men blir inte förstådd när jag försöker hänvisa till fragment av denna koppling i den tidiga socialdemokratin.
Jag tycker att andligheten är vänster, eftersom det är endast vänstern som har, eller har haft människans fullständiga frigörelse på sitt program.

De politiska frågorna kan inte hållas till de strikt materiella, sociala och politiska, utan de existensiella frågorna hör till de aktuella samhälleliga problemen, men kan inte åtgärdas med bara psykologisk rådgivning och stödsamtal. Att inte tiden räcker till, att inte vara en vinnare, att inte våga avvika från normen, eller allt detta med att känna sig ensam, maktlös eller manipulerad, är problem som man inte bara kan prata av sig och sedan bara gå vidare.
Vår vardag ur ett individuellt existensiellt perspektiv är en politisk fråga, som inte kan lösas med enbart psykologisk rådgivning och terapi, utan vi måste genomföra vissa strukturella förändringar av samhället.

Vi måste släppa fram människans fulla kraft, genom att frigöra individernas skapande förmåga. Och då räcker det inte med de liberala önskedrömmarna om allas lika förutsättningar för att förverkliga sina livsmål. Det räcker inte med bara ett liberalt perspektiv, som snävar in oss i gränsdragningar mellan privat och offentligt, mellan rätten till den privata sfären och våra ömsesidiga skyldigheter.
Det handlar alltså inte för individen om att dra gränserna inåt och säkerställa sin individuella rätt, utan att tillsammans med andra skapande individer flytta gränserna gemensamt utåt.

Med skapande syftar jag inte på några klassiska metaforer om den stora konstnären som skapar det stora konstverket, utan menar att allt människans arbete är ett skapande om man deltar i processer som innehåller alla momenten av att påbörja, genomföra och slutföra, som drivs av medvetna idéer; visioner eller målsättningar.
Det är ju så med oss människor, att vissa är bra på att påbörja saker, men sämre på att slutföra dem. Sedan har vi människor på den motsatta sidan, som bara dyker upp vid slutet och "skummar av grädden". Och i mitten har vi alla andra, den stora majoriteten, som vare sig påbörjar eller slutför något, utan bara genomför.
Felet med hela det västerländska arbetsfördelnings- och effektivitetstänkandet är att den analyserar upp alla samhällsfunktioner och arbetsmoment i mindre och mindre delar, så att alla arbetande människor bara blir kuggar i ett större maskineri som de själva inte kan förstå. Vi skär av oss själva från den helhet som vi är en del av, vi skär av möjligheterna från att se det övergripande sammanhanget.

Här måste vi tänka nytt och radikalt annorlunda. Individens rätt till fritt skapande handlar inte om att försöka förverkliga någon romantisk vision eller något hantverkarideal, utan om alla individers rätt att få en överblick av den helhet de lever i. Att i sitt eget skapande få göra miniatyrer av det stora universiella skapandet genom att utföra arbetets alla stadier av att påbörja, genomföra och slutföra. Om rätten att få vara skapandets hela processcykel.

Den andliga vänstern strävar därför inte efter att genomföra Guds eller någon guds samhälleliga planritningar. Här finns inte tankar på ett Guds rike på jorden, men heller inte den mer världsfrånvända religiösa uppfattningen, utan en övertygelse om att varje människa ska få gestalta universums principer med sitt eget skapande, i sitt eget arbete.
Ett annat mycket träffande sätt att beskriva dessa visioner ger Hjalmar Branting i sitt svar på frågan om varför han var socialdemokrat. Han revolterade mot det samhälle "som dömer de ojämförligt flesta av stanna i växten och kväva sina bästa stämningars längtan".


I det fjärde programmet av serien "Live från Sveavägen 100" så framför jag samma program framför kameran, och resultatet kan ni ser här. (18 min.)

 

 

2008-02-03

Se det tredje programmet i serien Live från Sveavägen 100 - din visionära röst i tiden här:

 

 

 

2008-01-30

På söndag 3:e feb. 15.00 kommer Folktv.se på besök till Live från Sveavägen 100 - din visionära röst i tiden. Var med och ställ dina frågor live.

Den 25:e feb. gästar jag STHLM Poetry Slam, och framför några oväntade synpunkter på ateism, evolutionsteori, Jantelag och vardagstelepati.

 

2008-01-30

När Andreas Björsten för två veckor sedan skrev en blogg på Den Blinde Argus om Bokmaskinens viktiga utgivning av oetablerad litteratur så nämnde han även mig - Mats Barrdunge - och mitt förstlingsverk på mitt nystartade förlag Titel. Andreas, som är en verkligt gammal vän till mig, sedan slutet av 1970-talet, och under många år samarbetat med mig, vid t ex bildandet av Sveriges Andliga Vänster.

Det började en vår 1994, då Andreas och jag fyndade till rubriken Det levande talet, för en serie uppläsningar vi arrangerade på kulturföreningen HG5, vid Hälsingegatan 5 i Stockholm. Då lyckades Sveriges Andliga Vänster locka namn som Kristoffer Leandoer, Täppas Fogelberg, Bob Hansson, Pelle Andersson, Erik Fylkeson, Göran Greider m. fl.

Det levande talet blev inte den publika succé vi hade hoppats på, utan frånvaron av massmedial uppmärksamhet gjorde att arrangemanget hamnade i en skugga som också präglade fortsättningen av vad vi åstadkom under slutet på 1990-talet.

Men både jag och Andreas, har fortsatt att vara trogna våra radikala grundintentioner och till min stora glädje så kunde jag konstatera att Andreas uppskattat mitt senaste alster, och såg det som ett exempel på att Bokmaskinen fortfarande spelar en viktig roll för den svenska bokutgivningen. En betydelse som Andreas tycker sig se ha ökat under de senaste åren, och nämner t ex Post Scriptums, Lars Larsens och Hans Boijs utgivning på Bokmaskinen. Den ökande betydelsen tycker jag mig också kunna konstatera om Andreas Björstens egen litteraturkritiska gärning, vars penna de senaste åren vässats till något av det här landets absolut skarpaste. Med sin breda bildning och sitt sakliga tonfall, med sin integritet och sin obändiga energi lyckas han stå stadigt mitt i vinddraget mellan den oetablerade och etablerade litteraturen.

 

 

2008-01-17

Seger åt dom saliga!!

Äntligen upptäckte bloggvärlden Ras 1. Brusa högre lilla å la en länk till "Palmes mördare" redan i oktober förra året, och ställde frågan om vad som hände med oss. Brusa högre lilla å är en klart läsvärd blogg som blandar recensioner av film, musik, krogar med vardagsupplevelser, i en ofta ironisk och något lakonisk ton. Men ibland stegras den till hejdlöst roliga reflektioner, som t ex hans upplevelser av en lunchrestaurangs olika kulinariska fiskrätter.
Jag lämnade även en kommentar, och gav min upplevelse av hur jag tänkte och upplevde kring Ras 1 och videon "Palmes mördare".

Nu senast har Ras 1 fått helt översvallande recensioner av Johan Hedin, som agerat gästbloggare på Fredrik Westerlunds blogg Dyslesbisk. Westerlund beskriver sig som "queerliberal" och analyserar på ett sakligt och penetrerande sätt frågor som t ex vigselrätten, sexköpslagen eller könsdiskriminerande reklam, och hamnar i orginella och tänkvärda slutsatser. Han intresserar sig också för kopplingen mellan musik och politik, och låter därför Johan Hedin dyka ner i 1980-talet och återupptäcka Ras 1. Med titeln "Vi lever i en utbuad värld med Ras 1 finns" får man läsa rader som i alla fall satte mig i rus. Hedin beskriver hur Ras 1:s budskap inte låg så långt från hans eget nyliberala uppvaknande, och att vi förmodligen möttes någonstans i en radikal frihetlighet grundat i ett djupare tänkande. Han letar fram vår enda skiva och konstaterar att den fortfarande var "...bra. Riktigt bra.", men ställer också Ras 1 i en intressant motsättning till dagens autonoma vänster.
Jag tillåter mig att citera några av dessa många sanningens ord:

"RAS-1 gjorde något kreativt i form av musik när dagens vänster kastar sten, krossar rutor och skär sönder bildäck.

RAS-1 agiterade mot statens maktmonopol när dagens vänster ropar på staten för att stoppa globaliseringen.

RAS-1 pratade filosofi när dagens vänster sprider galla om sina motståndare på webben.

RAS-1 var modiga när dagens vänster är fega.

RAS-1 hade karaktär när dagens vänster är osynliga och ryggradslösa."

 

2008-01-06

Folktv.se kom på besök och sände ytterligare ett program i serien
Live från Sveavägen 100 - din visionära röst i tiden
Längd: 30:08

 

 

 

2008-01-01

Året startade med en rivstart. På nyårsdagen sände Folktv.se sitt första direktsända tv-program över internet. På Sveav. 100, hemma hos Mats Barrdunge, ledde Lars Bermann ett interaktivt entimmesprogram live, där duon samtalade med telefonuppringda gäster och svarade på tittarnas chatfrågor.
Längd: 60:55

 

 

 

 

2007-12-27

Låt Ras 1 värma upp era frusna själar i vintermörkret, med denna bild- och ljudförbättrade version av deras klassiska video från 1986.
Längd 4:53

 

 

2007-09-05

Det har blivit en del annat gjort under detta år. Ett antal videor har blivit gjorda för folktv.se och fler lär följa. Ett antal hemsidor har även blivit gjorda, en för Ådalskonstnären Yngve Frej Forsberg - bildspel och videoreportage - och en för Aspuddens bangolf - också med videoreportage - se t ex det av bubblare.se:s prisbelönta Otroolig bangolf!. Det politiska rappandet har heller inte upphört, nu senast i Mats Barrdunge gör upp med New World Order, en knapp tvåminuters världspolitisk musikalisk kommentar. Något skrivet har det väl också blivit, som några kommentarer till en insändare på Dagens ETC.

Kör hårt och ta det lugnt!

 

2007-02-06

En bok av Mats Barrdunge med titeln Sveriges Andliga Vänster, går nu att beställa. De 139 sidorna innehåller en sammanställning av publicerade och opublicerade texter kring den förbjudna kopplingen mellan andlighet och politik

Sätt in 125:- på pg 172 44 11-2 och glöm inte att skriva namn och adress. Ni kan också höra av er till mig på barrdunge@telia.com om att beställningen är gjord.
Vi hörs!


 

2007-01-27

folktv.se är en nystartad internet-tv kanal på nätet, som igångsatts av producenten Lars Bermann. Här hittar du de intressanta personligheterna, med bl a en halvtimmes intervju med Mats Barrdunge, som förklarar några grundläggande tankegångar för Sveriges Andliga Vänster. Klicka här för att se intervjun.

 

2006-10-19

Som en medicin mot det avtagande ljusets årstid vill vi bjuda på en upplivande pre-apokalyptisk alternativ rap video från 1986 med Ras 1 - Vi vann!

 

2006-10-19

Sveriges Andliga Vänster fick 9 röster i riksdagsvalet, men placerades under fel kategori - "Handskrivna partibeteckningar" - trots att vi beställde förtryckta valsedlar. Den motivering som gavs var att vi inte hade satt upp några kandidatnamn, vilket sades, aldrig hade hänt tidigare. Huruvida detta förfarande är rätt betvivlas - vi förekom inte ens på Valmyndighetens lista över alla de partier (inkl. sådana som inte fick någon röst) som beställt röstsedlar. Detta förklarades med att man glömt att göra tillägget "med kandidatnamn". Vi betvivlar att det var en lapsus, men man måste ha sinne för proportioner och lita på deras ord att vi till nästa val kommer att registreras och redovisas på ett mer korrekt sätt.

 

2006-04-18

Mats Barrdunge gästar Stockholms Södra Slam på M/S Rygerfjord, kajplats 12, Söder Mälarstrand, tors. 20/4 kl. 19.00.

 

2006-02-16

Mats Barrdunge uppträder som gästpoet på TheGoPoetry club med Gaga-Poets på Restaurang Sjöhästen, Långholmsgatan 24, tisd. 28/3 kl. 20.00.

Mats har även under senaste månaden diskuterat frågorna "Den ohållbara ateismen" på Humanistiska föreningens:s debattforum, och "Är VoF ideologiskt?" på föreningen för Vetenskap och Folkbildning:s debattforum.

 

2006-01-01

Vi välkomnar det nya året, med några lågupplösta bilder från vårt första offentliga torgmöte 25:e nov., tillsammans med några pressklipp från den sparsmakade mediala rapporteringen.


 

2005-11-29

På söndagen 27:e nov. höll Sveriges Andliga Vänster sitt första offentliga torgmöte, framför Brantingmonumentet vid N:a Bantorget i Stockholm. Vid klockslaget 13.00 trängde sig så Solen fram genom en öppning i det täta molntäcket, och mötet genomfördes till sång och musik av Carl Brandt och Billey Shamrock och Mats Barrdunge presenterade syftet med bildandet av ett nytt parti. (Se nedan)

Till mötet slöt 23 tappra upp, inklusive undertecknad. Mötet varade en dryg halvtimme, som de närvarande lämnade, stärkta i mod och beslutsamhet, av sin medverkan.

* * *

Alla människor är inte lika mycket värda, utan varje människa har ett absolut värde.
Konkret betyder det att du eller du eller du, är värd lika mycket som alla andra
tillsammans.
Ett annat exempel: Antag att vi har en majoritet som förtrycker en minoritet. Då kan minoriteten motverka detta genom att förena sig och bli medveten om sin styrka. Med vissa motåtgärder kan man utjämna ojämlika lägen.
Hur då? Därför att en del av mänskligheten - som är en majoritet och har ett absolut värde - kan inte förtrycka en annan del av mänskligheten - en minoritet som också har ett absolut värde, utan väldiga rekyleffekter.
Det är ungefär som Yin och Yang, allt måste balanseras, för att inte helheten ska gå under.
Därför kan till och med en enda individ hålla alla andra stången.
Alla människor är därför inte lika mycket värda, utan människovärde är inte något sorts mått.

Att påstå att alla är lika mycket värda, är att påstå något till intet förpliktigande och mer en markör för politisk korrekthet. I värsta fall är det ett billigt knep, för att säga att man är en god människa, därför att sant är det ju inte.

Därför att om alla vore lika mycket värda, borde ju också alla visa varandra lika mycket respekt. Men det gör vi ju inte, utan frånvaron av respekt i samhället är ett tecken på att vi alla gör oss kollektivt mindre värda, och kämpar sinsemellan hårdare om att säkra just vårt eget värde.

Allas lika värde har därför blivit en tom och innehålls lös fras, som vittnar om bristande verklighetskontakt och skymmer det helt motsatta faktumet, att alla människor faktiskt är olika mycket värda. Eller varför påtalar man överhuvudtaget att alla är lika mycket värda, om det inte vore ett problem.

Så länge människan värderar sig sinsemellan, kommer jämförandena alltid att leda till skillnader som upplevs som orättvisa och väcka harmen till liv. Vi har rätt att vara avundsjuka mot de som har det bättre, därför att alla är ju lika mycket värda.

Lösningen på problemet måste istället vara att börja visa större respekt för varandra, därför att i varje människa finns ett stort universum, eller som en av mina allra första husgudar, dansken Martinus påtalade, att varje gång man möter en annan människa, så möter man också Gud.
- Hoppsan tänkte jag då, det hade jag ju inte tänkt på. Här får jag nog skärpa till mig, genast.

Alla människor är därför är inte lika mycket värda, utan att varje människa har ett absolut värde.

* * *

Sveriges Andliga Vänster är namnet på en ideell förening som funnits i tio år, men i stort legat vilande sedan starten, då vi arrangerade några konserter och poesiuppläsningar, och höll några föredrag. Jo förresten, vi gav ut en tidskrift, som vi kallade för Tidskrift för Sekelskiften, i tre nummer 97-98, och sedan satte jag upp en sajt 2002. Men nu när vi står knappt ett år ifrån ett nytt riksdagsval, tycker jag och några andra att det vore en bra idé att damma av detta projekt, som har ett antal politiska och samhälleliga idéer som är intressanta, visionära och kanske orealistiska, men som aldrig prövats om de håller för en bredare opinion.

Jag har försökt att starta upp detta tidigare, men då märkt att det inte slagit an någon ton, förrän nu. Nu märker jag att responsen och intresset är mycket större än någongång tidigare. Jag vet inte exakt varför, tiden har kanske hunnit ikapp dessa idéer. Eller så vi känner oss alla mer utsatta, vi har blivit mer desperata eftersom den sociala kampen hårdnat, och du som är lite annorlunda, du som vill gå din egen väg under eget ansvar, känner att det blir svårare. Därför tänkte vi att vi måste försöka samla dessa individualister och personligheter, och försöka lägga en bred och allmän idégrund för att också vara den kraft som kan vända dessa tendenser.

Och för det syftets skulle tänkte vi bilda ett parti, som skulle ha namnet Sveriges Andliga Vänster. Men ta detta med parti med en viss distans, se det som ett försök till gemensamt allkonstverk. Vi söker inte efter passiva medlemmar utan efter aktiva medarbetare som med sitt eget kreativa deltagande skapar innehållet, gör partiet. Det blir vad vi gör det till, men ska det göras, ska det också göras på riktigt, så därför tänkte vi oss att partiet skulle deltaga i nästa riksdagsval och söka vinna så många röster som möjligt på ett rent visionärt program.

 


Något måste också sägas om denna fana. Det första utkastet gjorde jag redan mot slutet av 80-talet, och först 93 tryckte vi upp dessa som klisteretiketter, under parollen För det nya andliga Sverige. Idag skulle jag kanske ha skrivit Upp får man inte ge.
Det skulle vara någon sorts variant på den svenska fanan, men korset i mitten skulle ersättas med en sorts strålande centrum, det stora ljuset som skulle skänka alla stor klarhet.

Sverige skulle träffas av en stor kollektiv aha-upplevelse, där jag vet att du vet och att vi alla vet just nu samtidigt, vilket skulle generera en våg som skulle svepa över hela jordklotet. Ungefär så tänkte jag, och när klisteretiketterna blev färdiga blev jag så nöjd att jag tyckte dom var ett bevis-i-sig för att jag hade helt rätt. Det räckte med att bara titta på dom för att frammana Det stora blippet, och än idag tycker jag att den säger mer än tusen ord.

* * *

Var ska vi då placera in Sveriges Andliga Vänster på den politiska vänster- och högerskalan?
Vi står kanske mitt emellan extremhögern och extremvänstern, och bildar extremmitten. (Ironiskt)
Talet om värde och respekt, kan ju ses som att man hyllar vissa konservativa värden, och därmed vore lite höger, men viktigare är det att vi valt just denna plats för vår manifestation. Framför Brantingmonumentet, där står han förresten, där står Danielsson och där står Palm, men framförallt Branting är ett riktmärke för mig.
I ett tal 1886, under rubriken "Varför arbetarrrörelsen måste bli socialistisk", formulerade han avslutningsvis socialismens stora mål som en "frigörelse från all träldom, social, politisk, ekonomisk och andlig." Branting beskriver socialismen som en fullständig frigörelse, där "andlighet" ingår som del i denna fyrklöver. Vi är också socialistiska i den meningen, och tycker att socialismen som en tanke om människans fullständiga frigörelse ännu inte riktigt är färdigutvecklad. På det sättet är vi vänster. Även om Branting med "andlighet" inte menade andar och själar, utan syftade mer på människans konstnärliga, vetenskapliga och intellektuella utveckling, så tycker vi ändå att det fortfarande finns bärighet i dessa visioner.

I den tidiga socialdemokratin fanns det också en idé om "full demokrati", som innebar folkets direkta självstyrelse. Framtidsamhället skulle inte leda till ett nytt "ämbetsmannavälde" utan "I en socialdemokratisk ordning blir det dock tvärtom den fullständiga demokratiseringen, själfstyrelsen under allas sociala likställighet, som skall göra slut på allt byråkratväsende.", allt enligt Branting.
Och även vi skulle kunna formulera vår egen vision som ett fullt demokratiskt andligt frigjort samhälle.

Den första punkten i vårt program lyder, ta makten över ditt eget liv. Vi måste var och en ta det övergripande samhällsansvaret, därför att hela samhället hänger också på just dig. Att ta makt över sitt eget liv innebär därför framförallt att ta ett vidare ansvar, till skillnad från den politiska makten, som bygger på makt över andra utan direkt och personligt ansvar. Makt över sitt eget liv, är därför en mycket tillspetsad formulering mot idén om den representativa makten, och en tydligare betoning på kopplingen att där det finns ansvar, där finns det makt.

Men det räcker inte med att prata om bara makt, utan en sådant krav måste kombineras med något annat, på samma sätt som när den parlamentariska demokratin infördes i Sverige. Samtidigt införde vi en lag om att normalarbetstiden inte skulle vara mer än 8 timmar. Det gav medborgarna reella möjligheter att också utöva sina nuvunna demokratiska rättigheter genom en vidgad fritid. Man tog också dessa rättigheter till sig på rätt sätt, och började även att skola sig i studiecirklar och eget bildningsarbete. En radikal maktreform måste därför medföljas en lika radikal tidsreform.

Du måste därför även ta makt över din egen tid. Du kan inte trampa i bara andras och i samhällets takt. Du får inte pressas mot en punkt dit du inte längre orkar, utan du måste ta kontroll över din egen tid. Den kollektiva tiden är en illusion, var och en har sin egen tid.
Släng alla väckarklockor, befria tiden inom dig!

 

Mats Barrdunge

* * *

 

2005-11-21

Sveriges Andliga Vänster arrangerar söndagen den 27 nov. kl. 13.00 en manifestation vid N:a Bantorget, framför Branting-monumentet, för att samla intresserade och nyfikna lyssnare till en presentation av SAV:s visionära principprogram. Mats Barrdunge presenterar idéerna och Carl Brandt och Billey Shamrock underhåller.